TireRack, Amerikas ledande direktdäckåterförsäljare och mest betrodda källan för däcktestdata, har slutfört sitt senaste Ultra High Performance All-Season-test. Med hjälp av sin imponerande testanläggning och en BMW 330i xDrive från 2024 utvärderade TireRacks expertteam nio ledande däck baserat på vägkomfort, buller samt prestanda på vått och torrt underlag.
Sammanfattningen av testet finns nedan, men läsare uppmanas att besöka TireRack.com för den fullständiga, detaljerade testrapporten inklusive djupgående data och deras video av testet.
Pirelli P Zero AS Plus 3 gav en mycket positiv körupplevelse på vägen, absorberade de flesta stötar, jämnade ut gupp och höll kupén exceptionellt tyst utan starka slitbaneljud. Styrningen var naturlig och responsiv - snabb men inte överivrig. Denna intuitiva natur fortsatte även på våt bana, där styrningen var obehindrat naturlig att använda, även vid gränsen, och var väl anpassad till däckets greppnivå. Däcket kändes balanserat, med fram- och bakaxlarna i samarbete, vilket gjorde det till det behagligaste att köra i vått underlag. På torr bana kvarstod dessa egenskaper, och det lade till toppmålsatta varvtider till sina prestationer. Under vinterförhållanden var P Zero AS Plus 3 inte riktigt lika förtroendeingivande. Medan styrningen förblev responsiv, kändes det som att däcket ville köras med bakaxeln, och dess maxgräns för funktionellt grepp var lägre än andra däck i testet.
Continental ExtremeContact DWS 06 Plus erbjöd en generellt bekväm vägkörning, där den mjukade upp större stötar och absorberade mindre ojämnheter med balans, dock med en aning kvarvarande rörelse. Bullret var väldämpat och styrkänslan var dämpad och responsiv men inte särskilt ivrig eller livlig. På våt bana fortsatte styrningen att vara ospännande och platt, men detta parades med starkt grepp och följsamt, välbalanserat beteende, vilket resulterade i en neutral och kapabel prestanda. Upplevelsen på torrbanan var mer uppfriskande, där däcket kändes intuitivt och atletiskt, endast begränsat av sin något platta styrning. Under vintertester uppvisade det beundransvärd prestanda, accelererade bra och var lättkört, men det var något obalanserat, eftersom bromsningen inte kändes matchad med accelerationen, och kurvtagning krävde att man hanterade både fram- och bakgreppet.
General G-MAX AS-07 levererade en något fast körupplevelse på vägen, där de flesta bristerna kommunicerades till föraren men rundades av för att undvika en ojämn känsla. Bullret var en skickligt blandad blandning av dämpade toner, och styrningen byggdes upp fint, kändes responsiv men knappt omedelbar. På våt bana presterade däcket bra med livlig, spetsig styrning som fungerade i samklang med en balanserad, planterad känsla, även om det kunde upptäcka överstyrning snabbare än önskat när det pressades till gränsen. Det glänste verkligen på torr bana, där det kändes lugnt och smidigt, och eventuella problem med greppet försvann, vilket gav de bästa bromssträckorna i testet och konkurrenskraftiga varvtider. I snön presterade det hyfsade, kunde sätta ner kraften bra med förutsägbar hantering, vilket gjorde det till ett bra helhetspaket, även om det saknade det faktiska greppet för att konkurrera med de allra bästa under vinterförhållanden.
Michelin Pilot Sport All Season 4 uppvisade viss mindre ojämnhet och skakningar på vägen, med måttliga nivåer av multitonalt ljudåterkopplingsljud. Styrningen var snabb, responsiv och särskilt ivrig off-center, och kändes sportig men lite lätt på feedbacken. På våt bana gav den reaktiva styrningen god kontroll, och däcket hade mer än tillräckligt med grepp för att hantera förhållandena, återhämtade sig snabbt från misstag och visade sig vara en bergfast prestatör. Den känslan kvarstod på torr bana, där det var konsekvent och balanserat, även om det kunde vara lite känsligt för belastning mitt i kurvan. I snön var styrningen endast effektiv i de inledande delarna av körsträckan, men blev mindre längre in i en kurva, vilket avslöjade bristande dragkraft i sidled. Medan dess längsgående dragkraft var stark, var det en mindre bekväm upplevelse att faktiskt köra det i snön, vilket ledde till långsamma och väl genomtänkta varv.
Cooper Cobra Instinct är otvetydigt fast på vägen och hanterar små stötar med viss rörelse, men överför större gupp och gropar hårt. Ljudnivån var medelmåttig, med märkbara toner på släta vägar. Styrningen kändes fast men något vag i mitten och inte riktigt tillräckligt angelägen. På våt bana kändes Cobra Instinct hemma, med starkt grepp och imponerande prestanda i slalom med tung, responsiv styrning, även om den hade vissa begränsningar i mitten av kurvorna. På torrt underlag förblev det ett toppalternativ, det kändes atletiskt, alert och välbalanserat. Men under vintertester hade däcket problem i nästan alla avseenden, med mycket dåligt längsgående grepp för både acceleration och bromsning. Styrningen gav liten eller ingen feedback, vilket gjorde det nästan omöjligt att bedöma greppnivåer, vilket ledde till antingen understyrning eller abrupt överstyrning.
BFGoodrich g-Force COMP-2 A/S PLUS gav en fast körupplevelse på vägen som rundade stötar väl, även om den inte helt maskerade dem. Den producerade en jämn ton på de flesta underlag, med en del mindre mullrande ljud. Styrningen var en utmärkt funktion, den kändes välbalanserad, avsiktlig och planterad, och förmedlade dess prestanda-DNA. På våt bana var den pålitlig och balanserad, även om styrningen kändes något långsammare än önskat, och framänden tenderade att trycka på i snävare kurvor. Upplevelsen på torrbanan var liknande, med en kraftig, säker styrning som en höjdpunkt, men bristen på absolut grepp höll den tillbaka till mitten av fältet. Vid vintertester saknade däcket märkbart grepp, med svagt bakaxelgrepp som gjorde bilen ivrig att rotera och tvingade fram lägre kurvtagningshastigheter.
Falken Azenis FK460 A/S gav en lovande körupplevelse på vägen, med en balans mellan komfort och följsamhet utan att vara för stel och samtidigt lågt vägljud. Styrkänslan var direkt och naturlig men saknade en viss gnista och behövde lite mer tyngd och precision för att vara verkligt tillfredsställande. På våt bana förblev styrningen lätt och livlig, men däcket saknade lateralt grepp, vilket krävde tidigare inbromsning för att hantera hastigheten mitt i kurvorna och förhindra slirning. Detta återspeglades i dess långsammare varvtider. Prestandan på torrbanan var inte särskilt förbättrad, med samma smutsiga, överdrivna rörelse och en tendens att trycka på vid hård körning. Vinterförhållandena var inte snälla mot däcket; dess grepp var bland de svagaste i testet, och det krävdes att man körde inom ett mycket snävt tidsfönster för att bibehålla kontrollen, eftersom varje felsteg resulterade i antingen understyrning eller abrupt rotation.
Bridgestone Potenza Sport AS levererade en trevlig vägupplevelse med spänd åkkvalitet och en del milda vibrationer efter kollisionen som aldrig störde. Dess ljudhantering var ganska bra och välbalanserad. Styrningen var responsiv och spetsig i lägre hastigheter men kändes något livlös när hastigheten ökade och saknade den naturliga tyngd som är typisk för prestandadäck. På våt bana hade däcket problem med bristande grepp, vilket skapade en fördröjning mellan styrinsats och handling vilket ledde till en lös upplevelse. Prestandan på torr bana var liknande, med styrning som kändes långsammare och mindre precis, vilket krävde en mer avsiktlig körning. Omvänt var däcket i snö uppfriskande skickligt, med märkbart förbättrad styrrespons, användbart sidogrepp och precisa riktningsförändringar, vilket gjorde det förutsägbart och förlåtande vid gränsen.
Vredestein Hypertrac All Season erbjöd en trevlig och följsam vägupplevelse, och hanterade ojämnheter med en elegant professionalism som var lite stel men mjuk. Ljudnivåerna var låga, även om en enstaka ljudton märktes på asfalt. Styrningen var tung och svarade fint ur mitten, men en liten fördröjning gjorde att den kändes något trög. Denna positiva känsla mildrades på den våta banan, där däcket saknade det grepp som matchade den responsiva styrningen. Balansen var felaktig, kändes lös, ryckig och mindre kontrollerbar vid gränsen. Prestandan på torrt underlag var liknande, med mosig styrning och en bakdel som kunde bryta ut under slalommanövrar. Å andra sidan, i snöiga förhållanden, var däcket subjektivt ganska bra, det kändes balanserat och mer än summan av sina delar. Styrningen kändes auktoritativ, vilket gjorde den lätt att styra, och den förblev stabil och kontrollerbar även bortom sina gränser.
Diskussion